Efter några dagar med mina förädrar och syster är det dags för hemfärd. Känns vemodigt och lite svårt. Pappa är sjuk och jag känner alltid ett litet stygn av oro när jag lämnar honom. Kommer jag att träffa honom igen? 

Jag vet att jag kommer att sitta i bilen och titta ut på höstens alla underbara färger och känna nostalgi och vemod. Jag lämnar staden där jag är uppväxt och kör mot min nya hemplats. Jag kör mot min älskade sambo som är sjuk, mot mitt jobb som just nu inte är det jag vill och jag vet att jag kommer att känna mig lite ledsen. Men sen vet jag att desto längre jag kör, desto närmare hem jag kommer så kommer jag att må bättre och känna mig trygg och glad. Varje gång likadant. 

Bilden är hämtad från: Free digital photos.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är tacksam för att jag har en hel vecka av spännande utmaningar framför mig ;-) Jag är tacksam för min sambo som har lagat god mat i kväll.  Jag är tacksam för livet som trots allt är ganska härligt.    Godkväll! ...

Idag är jag tacksam för mina två barn, min dotter och min son. Dom är mitt liv, min glädje och min kärna.  Jag är tacksam för hösten som är vacker...fast jag har svårt att erkänna det ibland.  Jag är tacksam för mitt hem. ...

Dags att jobba i morgon igen. Tycker det ska bli rättså roligt faktiskt. Hoppas jag känner så efter några timmar på jobbet. Denna helgen har varit en riktigt slapparhelg, skönt på ett sätt men rättså frustrerande också. Känner att jag hade velat hitt...

Idag fick jag ut hela familjen på en promenad. Jag och sambon tyckte det var skönt, lilltjejen satt i vagnen och njöt, sonen klagade och stönade. Det var såååå jobbigt att gå. Benen gick av på honom, han skulle svimma, är vi inte framme snart. Jag tä...

Ok, jag har sovit hela förmiddagen och jag är ändå trött. Mycket konstigt.      Känns som om jag kunde sova i en evighet. Helt klart inte bara helgens sjukdom som påverkar mig utan allt som varit sista tiden. Min sambo mår inte bra. Han har int...