Har funderat de senaste dagarna om jag ska ringa till öppenpsyk och fråga om jag kan få komma dit. Jag har ju gått dit innan, när jag själv var sjukskriven för en utmattningsdepression, men det var ett tag sen. Nu har jag varit där som stöd till min sambo. Och jag har ringt dit flera gånger det senaste året när min sambo har kraschat och jag har varit riktigt orolig för honom. En gång var det en sköterska som undrade så där i förbifarten hur jag orkade. 

Och ja, det undrar jag också ibland. Känner mig som ensamstående med två barn men med en tredje person i min närhet som behöver mig också. Jag räcker bara inte till. Jag orkar inte räcka till. 

Ibland funderar jag också över hur jag kan bemöta min sambo. Kan man skälla på någon som är deprimerad? Kan man säga, fast man absolut inte får, "ryck upp dig"? För ibland vill jag skrika det åt honom. När han sitter och halvsover vid matbordet, knappt svarar när vi pratar med honom och är zombie så vill jag bara skrika och gråta. Vad är min sambo? Var tog han vägen? Jag älskar min sambo så mycket och det gör så ont att se honom så här. 

Men vem kan jag få stöd hos? Öppenpsyk och läkarna vi har träffat tycker det är såååå bra att min sambo har mig. Dom har sagt till honom att vilket stöd han har i mig. Och vilken trygghet att ha en familj att luta sig mot osv osv. Just nu känner jag bara för att slå på dom. Fatta att för att hjälpa min sambo kanske dom ska hjälpa mig också. Är förvånad över att det inte finns en färdig tanke kring hjälp och stöttning till anhöriga för vi gör ett jäkla viktigt jobb och utan oss hade psyk haft mycker att göra. 

Tror jag ska och se om jag kan få komma på ett samtal i alla fall. Annars spricker jag nog. Ska se om jag kan få en ledig stund i morgon på jobbet och ringa. Är inte helt lätt att ringa från jobbet för jag vill inte stå och diskutera detta så att alla hör. Inser att om jag inte frågar så har jag ingen chans att få någon hjälp. Men jag tycker att jag inte ens skulle behöva fråga. Det borde vara en själklarhet. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är tacksam för att jag har en hel vecka av spännande utmaningar framför mig ;-) Jag är tacksam för min sambo som har lagat god mat i kväll.  Jag är tacksam för livet som trots allt är ganska härligt.    Godkväll! ...

Idag är jag tacksam för mina två barn, min dotter och min son. Dom är mitt liv, min glädje och min kärna.  Jag är tacksam för hösten som är vacker...fast jag har svårt att erkänna det ibland.  Jag är tacksam för mitt hem. ...

Dags att jobba i morgon igen. Tycker det ska bli rättså roligt faktiskt. Hoppas jag känner så efter några timmar på jobbet. Denna helgen har varit en riktigt slapparhelg, skönt på ett sätt men rättså frustrerande också. Känner att jag hade velat hitt...

Idag fick jag ut hela familjen på en promenad. Jag och sambon tyckte det var skönt, lilltjejen satt i vagnen och njöt, sonen klagade och stönade. Det var såååå jobbigt att gå. Benen gick av på honom, han skulle svimma, är vi inte framme snart. Jag tä...

Ok, jag har sovit hela förmiddagen och jag är ändå trött. Mycket konstigt.      Känns som om jag kunde sova i en evighet. Helt klart inte bara helgens sjukdom som påverkar mig utan allt som varit sista tiden. Min sambo mår inte bra. Han har int...