Har känt av det hela veckan. Den välbekanta lilla ångestkänslan i magen och oron. Vaknar mitt i natten och tänker på allt jag måste göra, alla samtal att ringa, saker att skriva, möten att gå på. Ifrågasätter det mesta jag gör, tycker inte jag duger till något alls och vill helst bara krypa tillbaka under täcket och aldrig komma fram igen. Så här mådde jag tiden innan jag blev sjukskriven i en utmattningsdepression. Så här fast 10 gånger värre. Det värsta är nog min sjukt låga självkänsla och mitt behov av ständig bekräftelse. Jag är ingen om ingen annan säger att jag duger. 

I perioder då jag är utvilad och i balans så mår jag inte så här. Då är jag starkare och säkrare. Men när för mycket saker i mitt liv gungar så tappar jag fotfästet och sjunker ner i detta eländiga träsk där jag är en liten, liten flicka som bara vill vara i fred. 

Satt på ett möte idag tillsammans med många andra människor. Jag och min avdeldning var ansvariga för mötet och skulle informera om vissa saker. Jag satt på min stol och försökte sjunka ner och gömma mig. Tänkte tankar som att; "dom måste tycka att jag är värdelös, min kollegor är nog mycket bättre än jag och gör saker bättre än jag. Jag duger inte. Jag hör inte hemma här."

Snacka om att knäcka sig själv. 

Nu är det helg och jag ska försöka att bara vara. Ta fram min Mindfulnessbok och läsa och tänka efter. Och på måndag ska jag prata med min chef. En anledning till att jag mår så här är jobbet. Visst det är struligt hemma just nu men på jobbet är jättemycket att göra och jag känner ingen kontroll alls över vad som händer och arbetsuppgifter bara ramlar över mig. Jag ska fundera över helgen och se vad jag kan komma på för förslag för att ändra min situation och så ska jag ta ett snack med chefen. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är tacksam för att jag har en hel vecka av spännande utmaningar framför mig ;-) Jag är tacksam för min sambo som har lagat god mat i kväll.  Jag är tacksam för livet som trots allt är ganska härligt.    Godkväll! ...

Idag är jag tacksam för mina två barn, min dotter och min son. Dom är mitt liv, min glädje och min kärna.  Jag är tacksam för hösten som är vacker...fast jag har svårt att erkänna det ibland.  Jag är tacksam för mitt hem. ...

Dags att jobba i morgon igen. Tycker det ska bli rättså roligt faktiskt. Hoppas jag känner så efter några timmar på jobbet. Denna helgen har varit en riktigt slapparhelg, skönt på ett sätt men rättså frustrerande också. Känner att jag hade velat hitt...

Idag fick jag ut hela familjen på en promenad. Jag och sambon tyckte det var skönt, lilltjejen satt i vagnen och njöt, sonen klagade och stönade. Det var såååå jobbigt att gå. Benen gick av på honom, han skulle svimma, är vi inte framme snart. Jag tä...

Ok, jag har sovit hela förmiddagen och jag är ändå trött. Mycket konstigt.      Känns som om jag kunde sova i en evighet. Helt klart inte bara helgens sjukdom som påverkar mig utan allt som varit sista tiden. Min sambo mår inte bra. Han har int...