Idag är jag så otroligt tacksam över att jag har sett en glimt av min gamla sambo. Så som han egentligen är när inte depressionen och ångesten tynger honom.  

Jag är tacksam över att han var ute med mig och barnen och spelade fotboll. 

Jag är tacksam över att jag har min familj som jag älskar så mycket. 

Varje år är det likadant. Jag tänker att jag ska vara ute i god tid med att skaffa vinterkläder och plocka fram mössor och vantar etc. Och varje år så står jag där och inser att shit, det börjar bli kallt. Lilltjejen har allt utom vinteroverall. Men hon har fodrade utebyxor, varm jacka, mössa, vantar etc. Sonen har mössa och vantar och varm fleece. Sen inget mer. Jag har...typ inget. Åh så trött jag blir.

Men jag har försökt att skaffa  vinterkläder till sonen. Jag var ute i går och försökte handla bra, varma utekläder till honom. Men det gick inte. Han avskyr vinterkläder. Blir så tjurig när han ska prova. Inget passade honom. Inget satt bra. Det klämde och satt fel tyckte han. Förra vintern var det likadant och tillslut köpte jag en overall som jag tyckte satt bra. Men han klagade över denna overallen hela vintern. Så jag har verkligen tänkt att han ska få prova sig fram tills han hittar något han trivs med. Overall eller tvådelat bryr jag mig inte om. Bara han trivs i det.

 Tycker lite synd om honom faktiskt. Han gillar sommaren så mycket. I sommar var han överlycklig när han fick springa ut naken i regnet. Och han älskar sina t-shirts. Han hatar att ha mycket kläder på sig. Åh min lilla nakenfis... Jag ska ge honom nästa helg också att prova vinterkläder. Men sen känner jag att jag måste köpa något.    

Idag åkte jag och barnen till simhallen. Sambo mådde dåligt, ångest och sömnproblem så han stannade hemma. 

I simhallen har dom en liten bassäng för barnen och den är perfekt att vara i. Bägge barnen bottnar, fast det är precis för dottern och den är varm och såååå avslappnande. Det var första gången för dottern och jag var lite orolig att hon skulle tycka det var lite otäckt men inte då. Hon fattade galoppen dirket och lekte och plaskade som om hon aldrig gjort annat. När jag var med sonen där för första gången så tyckte han det var lite otäckt. Han tyckte avloppen var farliga och han gillade inte när det var för mycket barn i bassängen så det stänkte vatten på honom. Nu har han kommit över det och älskar att bada i lilla bassängen. Vilket är jätteroligt. 

Vi var där i ca en och halv timme sen åkte vi hem och åt lunch och just nu mumsar vi lördagsgodis. Känns som en skön och avslappnad lördag för mig och barnen. Nu blir det vila en stund och sen ska jag försöka masa mig ut lite.

Godmorgon!   

Har lyckats stjäla mig en liten lugn stund vid köksbordet. 

Läst tidningar på datorn.

Dricker lite kaffe.

Och tittar ut genom köksfönstret.

Solen håller på att vakna och färgar himlen lätt rosa. 

Alla grannar verkar sova och den enda som rör på sig ute 

är den svarta katten som sömnigt går sin morgonrunda. 

Lördag. Skönt!